En jordbruksbygd i förändring
- Dominerande näring: Infjärden, liksom Roknäs, var sannolikt fortfarande starkt präglad av jordbruk. Åkrar och ängar sträckte sig ut längs Lillpiteälven och Rokån. Många invånare var bönder som brukade jorden för sin försörjning.
- Traditionellt liv: Livet följde troligen årstidernas rytm med hårt arbete på fälten under sommaren och sysslor i ladugården och skogen under vintern.
- Laga skifte: Under perioden 1895-1904 genomfördes laga skifte i Roknäs. Detta innebar en omstrukturering av jordbruksmarken, vilket på sikt skulle effektivisera jordbruket men under själva processen kunde innebära stora förändringar i bybornas liv och markinnehav.
- Skogsbrukets ökande betydelse: Även om jordbruket var centralt, ökade sannolikt skogsbrukets betydelse som en kompletterande inkomstkälla. Sågverk i närheten, som Rokfors Nya Sågverksbolag där en av Roknäsborna var delägare, erbjöd eventuellt arbete.
Infrastruktur och kommunikation
- Vägar och färdmedel: Transporter skedde huvudsakligen via häst och vagn på de befintliga vägarna. Lillpiteälven och Rokån var viktiga transportleder, särskilt för timmerflottning.
- Postombud: I närliggande Flötuträsk fanns ett postombud från 1891, vilket indikerar att postgången började bli mer etablerad i området.
- Järnvägens ankomst: Även om stambanan genom Övre Norrland invigdes 1893 i Koler, en bit bort från Roknäs, kan dess närvaro ha börjat påverka regionen genom ökad rörlighet och nya möjligheter på sikt.
Samhällsliv och näringsliv
- Självförsörjning: Många hushåll var troligen i stor utsträckning självförsörjande med mat från egen odling och boskap.
- Lanthandel: Det fanns troligen någon form av lanthandel i eller i närheten av Roknäs där byborna kunde köpa varor de inte själva producerade. En person i Roknäs drev en lanthandel som dock gick i konkurs 1894.
- Gästgiveri: I Markbygden, där Roknäs ligger, fanns gästgiverier vid mitten av 1800-talet, vilket antyder att det fanns möjligheter till övernattning och servering för resande.
- Föreningsliv: Även om det inte finns specifika uppgifter för just Roknäs 1890-talet, var det en tid då föreningslivet började spira i Sverige, så det är möjligt att det fanns någon form av tidiga lokala sammanslutningar.
Landskapsbild
- Nära vattnet: Infjärden i Roknäs låg vid utloppet av Rokån och Lillpiteälven i Svensbyfjärden. Vattnet var en viktig del av landskapsbilden och utgjorde en resurs för fiske och transport.
- Öppet odlingslandskap: Runt älvarna och ån fanns sannolikt ett relativt öppet odlingslandskap med åkrar och ängar.
- Skogsnära: Inåt landet bredde skogarna ut sig, viktiga för virke, jakt och bärplockning.
Sammanfattningsvis kan man föreställa sig Infjärden i Roknäs på 1890-talet som en relativt traditionell jordbruksbygd, där livet präglades av hårt arbete och närheten till naturen.
Samtidigt var det en tid av förändring, med det pågående laga skiftet och den gradvisa ökningen av skogsbrukets och eventuellt järnvägens inflytande, som sakta men säkert skulle forma byns framtid. Det var sannolikt ett lokalsamhälle med starka band mellan invånarna, beroende av varandras hjälp och samarbete.